Eftersvett var nästan lika rolig som jag väntat mig. Och revyns inställning till finlandsvenskhet kändes väldigt lik min - gillar, men med viss ironi. Och vilka skådespelarprestationer, man blir bara så glad.
Det som inte gör mig så glad var det min mamma berättade när hon ringde mig nyss. Hon var upprörd efter att ha hjälpt en "fin" dam i sitt trapphus. Damen var stupfull och hade fallit och drämt huvudet i trappan och där hade mamma satt och tröstat henne och blivit nerblodad. Ambulansen kom efter damen och mamma blev kvar med hennes ord ekande i skallen "livet är så hemskt och imorgon fortsätter jag att supa igen". Och denhär damen har det alltså väl ställt ekonomiskt, har två högskoleexamina bakom sig, en man som haft ett bra jobb... Men det bara går snett.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment