Det verkar som om Miffy inte skulle fundera särskilt mycket, men det är inte sant. Under dagens gång funderar jag vanligtvis på många saker som jag skulle viljan skriva om och kommentera. Men när kvällen närmare sig nio och jag äntligen skulle kunna ha en ledigt stund framför datorn är min hjärna vanligtvis så förtärd att det inte mera blir till något. Eller så är dagens tidning ännu oläst eller nåt mail ännu obesvarat eller så är det nåt annat som måste fixas. Eller så fastnar jag och malar skit med min bättre hälft, det händer faktist ganska ofta det. Att vi inte riktigt har hunnit språkas vid förrän det.
Kan inte låta bli att beundra bloggare som får till stånd en liten text dag som dag. Då måste det liksom verkligen finnas nån passion till skrivandet. Har jag inte den passionen?
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment